Verb, Grupp 4, Oregelbunden verb
Engelska : be, is, am, are
Uttal (är): IPA: /æːr/ | Enkelt: ÄR
Förklaring: “Vara” betyder att existera, utgöra eller befinna sig i ett tillstånd, ofta som kopula eller hjälpverb. (“Be” means to exist, to constitute, or to be in a state, often as a copula or auxiliary verb.)
Vanliga betydelsenyanser
- Existens / förekomst – vara till (Existence / occurrence – to exist)
- Det finns problem som är svåra att lösa. (There are problems that are difficult to solve.)
- Tillstånd / egenskap – vara glad, vara sjuk (State / property – to be happy, to be sick)
- Hon är trött. (She is tired.)
- Plats / närvaro – vara hemma, vara på jobbet (Place / presence – to be at home, to be at work)
- Han är i Uppsala. (He is in Uppsala.)
- Identitet / roll – vara någon, vara något (Identity / role – to be someone, to be something)
- Hon är forskare. (She is a researcher.)
- Relation / definition – ofta i generella eller abstrakta utsagor (Relation / definition – often in general or abstract statements
- Tid är pengar. (Time is money.)
Detaljerad beskrivning:
- “Vara” betyder att existera, befinna sig i ett tillstånd eller ha en viss identitet, egenskap eller roll. Verbet används för att uttrycka existens, tillstånd, närvaro, identifikation och relationer, och fungerar ofta som ett kopulaverb som binder subjektet till ett predikativ. (“Vara” means to exist, to be in a certain state, or to have a particular identity, quality, or role. The verb is used to express existence, state, presence, identification, and relations, and often functions as a copular verb linking the subject to a complement.)
- “Vara” är ett av de mest grundläggande och frekventa verben i svenskan och används för att beskriva tillstånd snarare än handling. Det uttrycker hur något eller någon existerar, uppfattas eller förhåller sig till omvärlden. (“Vara” is one of the most fundamental and frequent verbs in Swedish and is used to describe states rather than actions. It expresses how something or someone exists, is perceived, or relates to the surrounding world.)
- Verbet används i både konkreta och abstrakta sammanhang, från vardagliga yttranden (“Jag är hemma”, “Det är kallt”) till filosofiska, juridiska och vetenskapliga resonemang (“att vara medveten”, “att vara giltig”). (The verb is used in both concrete and abstract contexts, from everyday statements to philosophical, legal, and scientific reasoning.)
- “Vara” fungerar ofta som ett kopulaverb, vilket innebär att det inte beskriver en handling i sig, utan kopplar subjektet till ett predikativ som anger egenskap, identitet, tillstånd eller klassificering (“Hon är läkare”, “Huset är stort”). (“Vara” often functions as a copular verb, meaning that it does not describe an action itself but links the subject to a complement indicating quality, identity, state, or classification.)
- Eftersom vara uttrycker grunden för existens och tillstånd förekommer det mycket ofta i tal, undervisning, texter, argumentation och skönlitteratur, där det markerar stabilitet, identitet, beskrivning och relation. (Because “vara” expresses the foundation of existence and state, it is very common in speech, education, texts, argumentation, and fiction, where it marks stability, identity, description, and relation.)
Etymologi:
- Ordet “vara” kommer från fornsvenska vara, och är direkt besläktat med fornnordiska vera, som betydde att vara, existera, befinna sig. (The word “vara” comes from Old Swedish vara and is directly related to Old Norse vera, meaning to be, to exist, or to be present.)
- Verbets ursprung går tillbaka till urgermanska *wesaną, som uttryckte existens och tillstånd och som också ligger bakom motsvarande former i flera germanska språk. (The verb originates from Proto-Germanic *wesaną, expressing existence and state, and underlying corresponding forms in several Germanic languages.)
- Samma rot återfinns i många indoeuropeiska språk, till exempel engelska be / was, tyska sein, och nederländska zijn, vilket visar på verbets mycket gamla och fundamentala roll i språkhistorien. (The same root appears in many Indo-European languages, such as English be / was, German sein, and Dutch zijn, demonstrating the verb’s very ancient and fundamental role in language history.)
- I svenskan har vara använts kontinuerligt sedan medeltiden och har behållit sin centrala betydelse, samtidigt som det utvecklat komplex böjning och funktion, särskilt i sammansatta tempus och som hjälpverb (“har varit”, “ska vara”). (In Swedish, “vara” has been used continuously since the Middle Ages, retaining its core meaning while developing complex inflection and function, especially in compound tenses and as an auxiliary verb.)
| Huvudformer | Infinitiv (grundform) (att, hjälpverb) |
Imperativ! | Presens (nu) |
Preteritum/Imperfekt (då) |
Supinum/ Perfekt (har/hade) |
| Aktiv | vara | var | är | var | varit |
| Passiv |
| Perfekt Infinitiv | att ha varit |
| Perfekt (före NU) | har varit |
| Pluskvamperfekt (före DÅ) | hade varit |
| Futurum (efter NU) (bestämmer) | ska vara |
| Futurum (efter NU) (inte bestämmer) | kommer att vara |
| Futurum preteriti (efter Då) | skulle vara |
| Futurum perfect infinitive | skulle ha varit / kommer att ha varit |
| Presens particip | varande, varandes |
| Perfekt particip | – |
- Synonymer: befinnas, existera, finnas, leva
- Antonymer/Motsats: dö, upphöra, inte vara
- Homofoner:
- Besläktade ord: varande, vara (subst.)
- Sammansättningar: samvara, tillvaro
- Se även: existera
- Svenskord
Exempel på användning
- Jag är hemma. (I am home.)
- Tre i kvadrat är nio. (Three squared is nine.)
- Vi har varit i Sverige. (We have been in Sweden.)
- Var är boken? (Where is the book?)
- Karl den tolfte var kung. (Charles XII was king.)
- Det ska vara soligt imorgon. (It will be sunny tomorrow.)
- Vi hade varit där tidigare. (We had been there earlier.)
- Boken varas av biblioteket. (The book is possessed by the library.)
Referenser/Vidare läsning/Rekommenderad läsning:
Artikelbetyg: *****