Verb, Grupp 4 (hjälpverb, oregelbundet verb)
Engelska: go, walk, work
Uttal (gå): IPA: /ɡoː/ | Enkelt: GO
Förklaring:
- “Gå” betyder att förflytta sig med hjälp av benen, antingen till fots eller i bildlig bemärkelse. Det används både för fysisk rörelse (som att promenera) och för processer eller tillstånd (t.ex. “det går bra”). (“Gå” means to move using the legs, either on foot or figuratively. It is used both for physical movement (such as walking) and for processes or states (e.g., “things are going well”).)
- Verbet “gå” är ett av de mest mångsidiga och frekvent använda verben i svenska språket. I sin grundläggande betydelse syftar det på att förflytta sig till fots, alltså att röra sig med hjälp av benen. Exempelvis kan man säga “Peter går till centrum” eller “Jag går till jobbet”. Denna användning beskriver en konkret fysisk rörelse från en plats till en annan. (The verb “gå” is one of the most versatile and frequently used verbs in the Swedish language. In its basic meaning, it refers to moving on foot, that is, to move with the help of the legs. For example, you can say “Peter går till centrum” or “Jag går till jobbet”. This usage describes a concrete physical movement from one place to another.)
- Utöver den bokstavliga betydelsen används “gå” också i flera bildliga och funktionella sammanhang. En vanlig användning är att beskriva hur något fungerar eller utvecklas. Till exempel kan man säga “Hur gick det på provet?” för att fråga om resultatet, eller “Klockan går inte, den är trasig” för att uttrycka att något inte fungerar som det ska. Här handlar det inte om fysisk rörelse, utan om tillstånd eller processer. (In addition to the literal meaning, “gå” is also used in several figurative and functional contexts. A common use is to describe how something works or develops. For example, you can say “Hur gåg det på provet?” to ask about the result, or “Klockan går inte, den är trasig” to express that something is not working as it should. Here, it is not about physical movement, but about states or processes.)
- “Gå” används också för att beskriva när något avgår eller startar, särskilt i samband med transportmedel. Man kan till exempel säga “Flyget går klockan 14” eller “När går bussen?”. I dessa fall syftar verbet på tidpunkten då något lämnar en plats, snarare än själva rörelsen. (“Go” is also used to describe when something departs or starts, especially in connection with means of transport. For example, you can say “Flyget går klockan 14” or “När går bussen?”. In these cases, the verb refers to the time when something leaves a place, rather than the movement itself.)
- En annan viktig användning är att uttrycka möjlighet eller omöjlighet. Frasen “Det går inte att öppna dörren” betyder att det inte är möjligt att göra det, och “Det går inte!” är ett allmänt uttryck för att något inte låter sig göras. Här används “gå” för att beskriva vad som är genomförbart. (Another important use is to express possibility or impossibility. The phrase “It’s not possible to open the door” means that it is not possible to do so, and “It can’t be done!” is a general expression for something that cannot be done. Here, “go” is used to describe what is feasible.)
- Slutligen används “gå” även för att uttrycka hur något ryms eller fördelas, ofta i samband med mått och kvantiteter. Exempelvis “Det går 1 liter färg på 7 kvadratmeter” eller “Det går 1000 meter på 1 kilometer”. I dessa fall handlar det om hur något får plats eller hur en enhet omvandlas till en annan. (Finally, “gå” is also used to express how something fits or is distributed, often in connection with measurements and quantities. For example, “Det går 1 liter färg på 7 måteer” or “Det går 1000 meter på 1 kilometer”. In these cases, it is about how something fits or how one unit is converted into another.)
- Sammanfattningsvis visar dessa exempel hur “gå” kan användas i både konkreta och abstrakta sammanhang – från att promenera till att beskriva funktion, avgång, möjlighet och mått. Det är ett verb som bär på många nyanser och är centralt i det svenska språket. (In summary, these examples show how “gå” can be used in both concrete and abstract contexts – from walking to describing function, departure, possibility and measurement. It is a verb that carries many nuances and is central to the Swedish language.)
Vanliga betydelsenyanser
- Förflytta sig till fots – gå hem, gå långsamt (Move on foot – walk home, walk slowly)
- Hon går till jobbet. (She goes to work.)
- Förlopp / tid – tiden går (Progress / time – time passes)
- Åren går snabbt. (The years pass quickly.)
- Fungera / vara i drift – maskinen går (Function / be in operation – the machine runs)
- Motorn går bra. (The engine runs well.)
- Möjlighet / genomförbarhet – det går att… (Possibility / feasibility – it is possible to…)
- Det går att lösa problemet. (The problem can be solved.)
- Delta / ägna sig åt – gå i skolan, gå på möte (Participate / engage in – go to school, go to a meeting)
- Han går på kurs. (He goes to a course.)
- Förändring / övergång – ofta i fasta uttryck (Change / transition – often in fixed expressions)
- Det gick sönder. (It broke.)
Detaljerad beskrivning:
- “Gå” betyder att förflytta sig till fots, men används också i en mycket bred betydelse för att uttrycka rörelse, förlopp, funktion, möjlighet och förändring. Verbet är ett av svenskans mest mångfunktionella och frekventa verb. ( (“Gå” means to move on foot, but it is also used very broadly to express movement, process, function, possibility, and change. It is one of the most multifunctional and frequent verbs in Swedish.)
- “Gå” är ett grundläggande svenskt rörelseverb som i sin kärnbetydelse beskriver att en person eller ett djur förflyttar sig genom att sätta ena foten framför den andra. Samtidigt har verbet utvecklat ett mycket brett spektrum av överförda och abstrakta betydelser. (“Gå” is a basic Swedish verb of motion that in its core meaning describes a person or animal moving by placing one foot in front of the other. At the same time, the verb has developed a very wide range of figurative and abstract meanings.)
- Verbet används i såväl konkreta som abstrakta sammanhang, från fysisk rörelse (“gå hem”, “gå långsamt”) till processer, tidsförlopp och funktion (“det går bra”, “tiden går”, “maskinen går”). (The verb is used in both concrete and abstract contexts, from physical movement to processes, the passage of time, and function.)
- “Gå” används ofta för att uttrycka möjlighet eller genomförbarhet, särskilt i opersonliga konstruktioner (“det går att lösa”, “det går inte”). (“Gå” is often used to express possibility or feasibility, especially in impersonal constructions.)
- Eftersom gå uttrycker rörelse, förlopp och funktion är det mycket vanligt i tal, undervisning, instruktioner, texter och skönlitteratur, där det markerar dynamik, progression och vardaglig erfarenhet. (Because “gå” expresses movement, process, and function, it is very common in speech, education, instructions, texts, and fiction.)
Etymologi:
- Ordet “gå” kommer från fornsvenska gā, och är besläktat med fornnordiska ganga, som betydde att gå, röra sig. (The word “gå” comes from Old Swedish gā and is related to Old Norse ganga, meaning to go or move.)
- Verbets ursprung kan spåras till urgermanska *gāną / *ganganą, med betydelser kopplade till rörelse och gång. (The verb can be traced to Proto-Germanic *gāną / *ganganą, associated with movement and walking.)
- Besläktade former återfinns i flera germanska språk, till exempel engelska go, tyska gehen och nederländska gaan, vilket visar verbets mycket gamla och grundläggande roll i det germanska språkområdet. (Related forms appear in several Germanic languages, such as English go, German gehen, and Dutch gaan, showing the verb’s very ancient and fundamental role in the Germanic language family.)
- I svenskan har gå använts kontinuerligt sedan medeltiden och har utvecklat ett ovanligt brett och idiomatiskt användningsområde, vilket gör det till ett centralt verb för både konkret rörelse och abstrakt förlopp. (In Swedish, “gå” has been used continuously since the Middle Ages and has developed an unusually broad and idiomatic range of uses.)
| Huvudformer | Infinitiv (grundform) (att, hjälpverb) |
Imperativ! | Presens (nu) |
Preteritum (då) |
Supinum/ Perfekt (har/hade) |
| Aktiv | gå |
gå |
går |
gick |
gått |
| Passiv | gås | – | gås | gicks | gåtts |
| Perfekt Infinitiv | att ha gått |
| Perfekt (före NU) | har gått |
| Pluskvamperfekt (före DÅ) | hade gått |
| Futurum (efter NU) (bestämmer) | ska gå |
| Futurum (efter NU) (inte bestämmer) | kommer att gå |
| Futurum preteriti (efter Då) | skulle gå |
| Futurum perfect infinitive | skulle ha gå / kommer att ha gå |
| Presens particip | gående, gåendes |
| Perfekt particip | en gången + substantiv ett gånget + substantiv den/det/de gångna + substantiv |
- Synonymer: vandra, förflytta sig
- Antonymer/Motsats: stanna, stå, köra
- Homofoner: gå (verb), gå (substantiv: gås)
- Besläktade ord: gång, gående, gångare
- Sammansättningar: gå bort, gå in, gå ut, gå upp
- Se även:
- Svenskord:
- Referenser:
Exempel på användning:
- Jag går till skolan varje morgon. (I walk to school every morning.)
- Gå inte över gatan nu! (Don’t cross the street now!)
- Hon gick hem efter middagen. (She went home after dinner.)
- Det går bra för laget i år. (The team is doing well this year.)
- Vi har gått hela vägen till toppen. (We have walked all the way to the top.)
- Tåget går om fem minuter. (The train leaves in five minutes.)
- Dörren gick upp av sig själv. (The door opened by itself.)
- Det har gåtts mycket i korridoren idag. (There has been a lot of walking in the corridor today.)
Artikelbetyg: *****