Verb, Grupp 1
Engelska : mean, intend
Uttal (menar): IPA: /ˈmeː.nɑr/ | Enkelt: ME-nar
Förklaring: “Mena” betyder att avse, uttrycka en mening eller ha en intention. (“Mean” means to signify or intend something.)
Vanliga betydelsenyanser
- Avse / ha i åtanke – mena något (Intend / have in mind – mean something)
- Jag menar allvar. (I mean it seriously.)
- Uttrycka åsikt eller uppfattning – ofta i argumentation (Express an opinion or perception – often in argument)
- Han menar att beslutet är fel. (He thinks the decision is wrong.)
- Förklara eller korrigera betydelse – mena med (Explain or correct meaning – mean by)
- Det var inte så jag menade. (That’s not what I meant.)
- Ha intention – ibland kontrasterat mot faktisk handling (Have intention – sometimes contrasted with actual action)
- Hon menade väl. (She meant well.)
- Betyda / innebära – ofta om ord eller uttryck (Mean / imply – often about words or expressions)
- Vad menar det här ordet? (What does this word mean?)
Detaljerad beskrivning
- “Mena” betyder att ha en avsikt, uppfattning eller innebörd bakom det man säger eller gör. Verbet används för att uttrycka talarens intention, tolkning eller åsikt, ofta i relation till hur något ska förstås. (“Mena” means to have an intention, understanding, or intended meaning behind what one says or does. The verb is used to express the speaker’s intention, interpretation, or opinion, often in relation to how something should be understood.)
- “Mena” är ett centralt svenskt verb för att uttrycka intention och innebörd, snarare än själva yttrandet eller handlingen. Det fokuserar på vad som avses, inte nödvändigtvis på vad som faktiskt sägs eller görs. (“Mena” is a central Swedish verb for expressing intention and meaning rather than the utterance or action itself. It focuses on what is intended, not necessarily on what is said or done.)
- Verbet används ofta i reflekterande, förklarande och korrigerande sammanhang, till exempel när man preciserar eller omtolkar ett yttrande (“Jag menar inte så”, “Vad menar du?”).(The verb is often used in reflective, explanatory, and corrective contexts, such as when clarifying or reinterpreting an utterance.)
- “Mena” förekommer både i vardagligt språk och i mer formella diskussioner, särskilt i argumentation, undervisning och akademiska resonemang där avsikter och definitioner behöver tydliggöras. (“Mena” appears in both everyday language and more formal discussions, especially in argumentation, education, and academic reasoning where intentions and definitions must be clarified.)
- Eftersom mena uttrycker kopplingen mellan tanke, språk och tolkning är det mycket vanligt i dialog, undervisning, texter och filosofiska resonemang, där det markerar betydelse, avsikt och förståelse. (Because “mena” expresses the link between thought, language, and interpretation, it is very common in dialogue, education, texts, and philosophical reasoning.)
Etymologi
- Ordet “mena” kommer från fornsvenska mæna, och är besläktat med fornnordiska meina, som betydde att mena, ha för avsikt, tänka. (The word “mena” comes from Old Swedish mæna and is related to Old Norse meina, meaning to mean, intend, or think.)
- Verbets ursprung kan spåras till urgermanska *mainijaną, med betydelser kopplade till att ha en åsikt, avsikt eller uppfattning. (The verb can be traced to Proto-Germanic *mainijaną, associated with having an opinion, intention, or belief.)
- Besläktade former återfinns i flera germanska språk, till exempel engelska mean, tyska meinen och nederländska menen, vilket visar verbets djupa historiska förankring som ett centralt betydelse- och intentionsverb. (Related forms appear in several Germanic languages, such as English mean, German meinen, and Dutch menen, showing the verb’s deep historical roots as a central verb of meaning and intention.)
- I svenskan har mena använts kontinuerligt sedan medeltiden och har behållit sin centrala roll för att uttrycka avsikt, innebörd och tolkning, särskilt i kommunikativa och reflekterande sammanhang. (In Swedish, “mena” has been used continuously since the Middle Ages and has retained its central role in expressing intention, meaning, and interpretation.)
| Huvudformer | Infinitiv (grundform) (att, hjälpverb) |
Imperativ! | Presens (nu) |
Preteritum (då) |
Supinum/ Perfekt (har/hade) |
| Aktiv | mena | mena | menar | menade | menat |
| Passiv | menas | – | menas | menades | menats |
| Perfekt Infinitiv | att ha menat |
| Perfekt (före NU) | har menat |
| Pluskvamperfekt (före DÅ) | hade menat |
| Futurum (efter NU) (bestämmer) | ska mena |
| Futurum (efter NU) (inte bestämmer) | kommer att mena |
| Futurum preteriti (efter Då) | skulle mena |
| Futurum perfect infinitive | skulle ha mena / kommer att ha mena |
| Presens particip | menande, menandes |
| Perfekt particip | en menad + substantiv ett menat + substantiv den/det/de menade + substantiv |
Exempel på användning
- Vad menar du med det? (What do you mean by that?)
- Jag menade inte att såra dig. (I didn’t mean to hurt you.)
- Vi har menat det här länge. (We have meant this for a long time.)
- Mena det du säger. (Mean what you say.)
- Han menade allvar med hotet. (He meant the threat seriously.)
- De menar att förändra samhället. (They intend to change society.)
- Vi hade menat att anlända tidigare. (We had intended to arrive earlier.)
- Det menas med det här avtalet. (This is meant by the agreement.)
- Synonymer: avse, syfta på, antyda
- Antonymer/Motsats: missförstå, mena det inte
- Homofoner:
- Hyponymer:
- Besläktade ord: mening
- Sammansättningar: ommena
- Se även: avse
- Svenskord
Referenser/Vidare läsning/Rekommenderad läsning:
Artikelbetyg: *****