Ringa Ring Ringer Ringde Ringt

Verb, Grupp 2A
Engelska: call, ring

Uttal (ringa): IPA: /ˈrɪŋː.a/ | Enkelt: RING-ah

Förklaring: “Ringa” betyder att använda telefon för att kontakta någon, eller att ge ut ett ljud som en klocka. Används transitivt (ringa någon) eller intransitivt. Bildligt: ringa in (encircle). (“Call” means to use a phone to contact someone, or to produce a sound like a bell. Used transitively (call someone) or intransitively. Figuratively: encircle.)

Huvudformer Infinitiv
(grundform)
(att, hjälpverb)
Imperativ!  Presens
(nu)
Preteritum
(då)
Supinum/
Perfekt
(har/hade)
Aktiv  ringa
ring
ringer
ringde
ringt
Passiv ringas rings ringdes ringts
Perfekt Infinitiv att ha ringt
Perfekt (före NU) har ringt
Pluskvamperfekt (före DÅ) hade ringt
Futurum (efter NU) (bestämmer) ska ringa
Futurum (efter NU) (inte bestämmer) kommer att ringa
Futurum preteriti (efter Då) skulle ringa
Presens particip ringande, ringandes
Perfekt particip en ringad + substantiv
ett ringat + substantiv
den/det/de ringade + substantiv
  • Synonymer: telefonera, slå an, kalla, ringa in
  • Antonymer/Motsats: tiga, ignorera, avbryta
  • Homofoner: ingen
  • Besläktade ord: ring, ringande, ringning, telefon
  • Sammansättningar: ringa upp, ringa in, rington
  • Se även: telefonera, kalla, tiga

Exempel på användning:

  • Ring mig! (Call me!)
  • Telefonen ringer. (The phone is ringing.)
  • Har du ringt mamman? (Have you called mom?)
  • Han ringde igår kväll. (He called last night.)
  • Klockan rings varje timme. (The bell is rung every hour – passiv.)
  • Vi hade ringt innan. (We had called before.)
  • Ring inte så sent. (Don’t call so late.)
  • Ringande telefon stör. (A ringing phone disturbs.)

Referenser/Vidare läsning/Rekommenderad läsning:

Artikelbetyg: *****

Leave a Reply 0

Your email address will not be published. Required fields are marked *